Bosnien
En oslipad diamant
Om Bosnien
Bosnien och Hercegovina är ett land beläget i sydöstra Europa, känt för sin rika historia, mångfaldiga kultur och natursköna landskap. Landets huvudstad, Sarajevo, lockar besökare med historiska platser som Baščaršija, Gazi Husrev-beg-moskén och Latinska bron, där skotten i Sarajevo inträffade. Förutom Sarajevo är städer som Mostar, Banja Luka och Tuzla också populära bland besökare.
Bosnien och Hercegovinas geografi är varierad, med bergskedjor som Dinariska alperna, floder som Neretva och Drina, samt den lilla kuststräckan vid Adriatiska havet. Mostars berömda bro, Stari Most, och den charmiga gamla stadsdelen är ikoniska landmärken, medan nationalparker som Sutjeska och Una erbjuder spektakulära naturupplevelser.
Det bosniska köket är en blandning av osmanska, medelhavsinspirerade och centraleuropeiska smaker, med populära rätter som ćevapi, burek, klepe och baklava. Landet är också känt för sin kaffe- och vintillverkning, och matkulturen spelar en central roll i det sociala livet.
Med en yta på cirka 51 209 kvadratkilometer och en befolkning på omkring 3,3 miljoner människor, är Bosnien och Hercegovina ett land rikt på historia och kulturellt arv från medeltiden, osmanska riket och det tidigare Jugoslavien. Landets många historiska platser, kyrkor, moskéer och museer gör det till en spännande destination för turister.
Bosnien och Hercegovina är en favoritdestination för resenärer som söker en blandning av historia, kultur och orörd natur. För många är en resa till Bosnien och Hercegovina en oförglömlig upplevelse.
Geografi och klimat i Bosnien

Bosnien och Hercegovina har en mångsidig geografi som kombinerar dramatiska bergslandskap, bördiga dalar och floder med en kort kuststräcka vid Adriatiska havet. Landets centrala och södra delar domineras av Dinariska alperna, där bergstopparna når över 2 000 meter över havet. Dessa områden är särskilt populära för vandring och vintersporter. De norra regionerna, som kallas Posavina, består av bördiga slätter och åkermark som gränsar till floden Sava.
Floder spelar en viktig roll i Bosniens landskap, med vattenleder som Neretva, Drina och Una som erbjuder både vacker natur och möjligheter till aktiviteter som forsränning. Landet har också flera spektakulära vattenfall, som Kravice och Skakavac, som är populära bland besökare. I Hercegovina-området, nära Mostar, förändras terrängen till ett torrare, medelhavsinspirerat landskap, med vinodlingar och olivlundar.
Klimatet i Bosnien och Hercegovina varierar beroende på region. I de centrala och bergiga delarna är det kontinentalt klimat med kalla, snörika vintrar och varma somrar. Längs landets korta kuststräcka och i Hercegovinas dalar råder ett mer medelhavslikt klimat, med milda vintrar och heta, torra somrar. Detta klimat ger goda förutsättningar för jordbruk och vinproduktion, vilket är en viktig del av landets ekonomi och kultur.
Bosnien och Hercegovina har ett varierande klimat, med kalla och ibland snörika vintrar i inlandet och varma, soliga somrar. Nederbörden är relativt jämnt fördelad över året, med något högre nivåer under våren.

Bosniens historia
Bosniens tidiga historia
Bosnien och Hercegovina har en lång och komplex historia som sträcker sig tillbaka till förhistorisk tid. Regionen var hem för illyriska stammar innan den erövrades av Romarriket under första århundradet f.Kr. Efter Roms fall blev området en del av det Bysantinska riket och senare påverkat av slaviska migrationer under 500- och 600-talen.
Medeltiden och det bosniska kungariket
Under medeltiden utvecklades Bosnien till ett självständigt rike. På 1100-talet blev området en del av Ungerns inflytandesfär, men redan på 1300-talet blev Bosnien ett mäktigt kungadöme under Tvrtko I:s regeringstid. Kungariket Bosnien blomstrade kulturellt och ekonomiskt, och det utvecklades en unik religiös identitet genom den så kallade bosniska kyrkan.
Osmanska perioden
År 1463 erövrades Bosnien av Osmanska riket, och regionen blev en del av imperiet i över 400 år. Osmanska perioden präglade Bosniens arkitektur, kultur och religion, då islam introducerades och många bosnier konverterade. Viktiga städer som Sarajevo grundades, och storslagna byggnader som moskéer och broar från denna tid är fortfarande centrala landmärken.
Österrike-Ungerns styre
Efter Berlinfördraget 1878 togs Bosnien och Hercegovina över av Österrike-Ungern, vilket markerade en ny epok. Regionen moderniserades ekonomiskt och infrastrukturellt, men den politiska situationen var spänd på grund av nationalistiska rörelser. Det var i Sarajevo som den österrikiske ärkehertigen Franz Ferdinand mördades 1914, en händelse som blev gnistan för första världskriget.
Jugoslavien-eran
Efter första världskriget blev Bosnien och Hercegovina en del av Kungariket Jugoslavien, senare Socialistiska federativa republiken Jugoslavien efter andra världskriget. Under Titos ledarskap blev landet en multietnisk federation där Bosnien spelade en central roll som en av delrepublikerna.
Kriget i Bosnien (1992–1995)
Efter Jugoslaviens upplösning i början av 1990-talet utropade Bosnien och Hercegovina sin självständighet 1992, vilket ledde till ett förödande inbördeskrig. Konflikten kännetecknades av etniska motsättningar mellan bosniaker, serber och kroater samt folkmordet i Srebrenica. Kriget avslutades med Daytonavtalet 1995, som skapade en komplex politisk struktur med två entiteter: Federationen Bosnien och Hercegovina samt Republika Srpska.
Efter kriget har Bosnien och Hercegovina återhämtat sig långsamt och arbetar för att stärka sin ekonomi och demokrati. Landet strävar efter medlemskap i EU och Nato men står inför utmaningar som politiska spänningar och ekonomiska reformer. Trots detta fortsätter Bosnien att vara ett land med en rik kulturell blandning och en växande turismsektor som lockar besökare med sin historia, natur och gästfrihet.
Politik och samhälle
Bosnien och Hercegovina har en unik och komplex politisk struktur som är resultatet av Daytonavtalet från 1995, vilket avslutade Bosnienkriget. Landet är indelat i två självstyrande entiteter: Federationen Bosnien och Hercegovina, som huvudsakligen befolkas av bosniaker och kroater, och Republika Srpska, där majoriteten är serber. Dessutom finns det ett separat distrikt, Brčko, som är självstyrande och gemensamt ägs av båda entiteterna.
Den politiska strukturen kännetecknas av ett treparts presidentskap, där en representant för varje av de tre konstitutionella grupperna (bosniaker, kroater och serber) delar makten. Presidentskapet roterar mellan medlemmarna, och beslutsfattandet kräver konsensus, vilket ofta leder till långsamma och komplicerade politiska processer. Parlamentet är uppdelat i två kamrar: Representanthuset och Folkens hus, där representanter från de olika grupperna samverkar.
Samhället är starkt präglat av sin mångkulturella historia och etniska sammansättning. Trots de utmaningar som följt av kriget, inklusive politiska spänningar och ekonomiska svårigheter, har det bosniska samhället en rik kulturell identitet. Traditioner från islam, katolicism och ortodox kristendom återspeglas i landets helgdagar, arkitektur och kultur. Bosnien är också känt för sin gästfrihet och en stark känsla av gemenskap, särskilt i mindre samhällen.
Ekonomiskt har Bosnien och Hercegovina fortfarande en övergångsekonomi med utmaningar som arbetslöshet och korruption. Landet arbetar för att närma sig europeiska standarder och har som mål att bli medlem i Europeiska unionen. EU-medlemskapet är dock en långsiktig process som kräver omfattande reformer, både politiskt och ekonomiskt. Samtidigt utvecklas turismen som en viktig sektor, med fokus på kultur, natur och historia.
Trots att det politiska systemet ofta ses som ineffektivt är det också en del av Bosniens identitet som en mångfacetterad och historiskt präglad nation. Landet fortsätter att balansera sina utmaningar och möjligheter, med en vision om ett stabilt och enat samhälle i framtiden.
Kultur
Bosnien och Hercegovinas kultur är en mångfacetterad blandning av östliga och västliga influenser, formad av landets rika och komplexa historia. Här möts traditioner från Osmanska riket, Centraleuropa och Balkanregionen, vilket skapar en unik kulturell identitet som speglas i allt från arkitektur och musik till mat och högtider.
Musik och dans är en viktig del av den bosniska kulturen. Sevdalinka, en traditionell form av folkmusik, är särskilt framträdande och kännetecknas av melankoliska melodier och poetiska texter som ofta handlar om kärlek och längtan. Traditionella danser som kolo, som utförs i ringformation, är också populära och ofta en del av festligheter och bröllop.
Landets arkitektur berättar historien om dess mångkulturella arv. Städer som Sarajevo och Mostar bär spår av osmanska moskéer, medeltida kyrkor och habsburgska byggnader, ofta sida vid sida. Mostars berömda Stari Most, en osmansk stenbro, är en symbol för Bosniens historiska och kulturella mångfald.


Matkulturen i Bosnien är starkt influerad av både osmanska och medelhavsinspirerade traditioner. Rätter som ćevapi, burek och dolma är centrala i det bosniska köket, tillsammans med sötsaker som baklava och tufahija. Bosniskt kaffe, serverat i små koppar och ofta åtföljt av lokum, är en social ritual som speglar regionens gästfrihet.
Religion spelar också en viktig roll i landets kulturella identitet, med islam, katolicism och ortodox kristendom som de största trosriktningarna. Detta återspeglas i firandet av religiösa högtider som Eid al-Fitr, jul och påsk, vilka ofta markerar gemenskap och samvaro.
Kulturlivet i Bosnien och Hercegovina är rikt och dynamiskt, med festivaler, konstutställningar och teaterföreställningar som lockar både lokalbefolkning och besökare. Sarajevo Film Festival är en av de mest framstående kulturella händelserna i regionen och har fått internationellt erkännande.
Genom sitt mångkulturella arv och sin rika konstnärliga tradition fortsätter Bosnien och Hercegovina att fascinera och inspirera, med en kultur som fungerar som en bro mellan öst och väst.
Mat i Bosnien
Matkulturen i Bosnien och Hercegovina är en smakrik blandning av osmanska, medelhavsinspirerade och centraleuropeiska influenser. Den är präglad av enkla, rustika ingredienser som tillsammans skapar rätter med djupa smaker och rika traditioner. Mat i Bosnien är mer än näring; det är en social ritual. Måltider äts långsamt och i gemenskap, ofta åtföljda av bosniskt kaffe. Rätterna speglar landets historia och kulturella mångfald, med enkla men omsorgsfullt tillagade smaker som är en del av vardagen och festligheterna.
Ćevapi
Ćevapi är en av Bosniens mest ikoniska rätter och består av små, kryddiga köttfärsrullar, oftast gjorda av nötkött eller lamm. De serveras vanligtvis med somun (ett mjukt, platt bröd), finhackad lök och en klick ajvar, en röd paprikapuré. Detta är en nationalrätt som avnjuts både på restauranger och hemma, och den är ett måste för alla som besöker Bosnien.


Burek och pita
Burek är en populär fylld paj med tunna lager av deg, traditionellt fylld med kött. Liknande varianter, som ostfyllda sirnica eller spenatfyllda zeljanica, ingår i kategorin pita, som betyder paj. Dessa pajer är en central del av bosnisk matlagning och bakas ofta i rund form, skuren i portioner. De äts både som huvudrätt och mellanmål och har rötter i osmanska traditioner.
Begova čorba
Begova čorba, eller ”begens soppa,” är en smakrik och mättande kycklingsoppa som är en viktig del av bosniska festmåltider. Den tillagas med kyckling, grönsaker och okra, vilket ger en fyllig konsistens och unik smak. Rätten har sitt namn efter osmanska adelsmän och anses vara en symbol för lyx och tradition vid speciella tillfällen.


Dolma och sarma
Dolma och sarma är fyllda grönsaker som har en självklar plats i det bosniska köket. Dolma innebär grönsaker som paprika, zucchini eller tomater fyllda med kryddad köttfärs och ris. Sarma är en variant där fyllningen rullas in i surkåls- eller vinblad. Dessa rätter är djupt rotade i den osmanska matkulturen och serveras ofta vid högtider och familjesammankomster.
Populära drycker i Bosnien
Rakija
Rakija är en stark spritdryck som ofta är hemgjord och destillerad av frukter som plommon, päron eller druvor. Plommonrakija, känd som šljivovica, är särskilt populär i Bosnien. Drycken är en självklar del av traditionella högtider och firanden, men den serveras också som en välkomstgest till gäster. Många familjer har sina egna recept för att tillverka rakija, och den anses ofta ha både sociala och medicinska användningsområden.
Bosniskt kaffe
Bosniskt kaffe är mer än bara en dryck – det är en social ritual och en symbol för gästfrihet. Kaffet tillagas i en džezva (en liten koppformad kanna) och serveras i små koppar tillsammans med en sockerbit eller lokum (turkisk konfekt). Det påminner om turkiskt kaffe men har en egen stil, där bryggningen ofta är långsam och ceremonin att dricka det är en del av njutningen. Bosniskt kaffe dricks vid nästan alla tillfällen, från vardagliga möten till speciella sammankomster.
Mineralvatten och örtteer
Bosnien och Hercegovina är känt för sina naturliga vattenkällor, och mineralvatten från lokala märken som Sarajevski Kiseljak är en populär dryck. Örtteer är också vanliga och ofta tillagade av lokala växter som kamomill, mynta eller johannesört. Teer dricks både för njutning och för sina hälsofördelar och är en del av den dagliga rutinen i många hem.
Boza
Boza är en traditionell fermenterad dryck som har sitt ursprung i Osmanska riket. Den är gjord av jästa spannmål, oftast majs eller vete, och har en söt och syrlig smak med låg alkoholhalt. Boza är särskilt populär under vintermånaderna och säljs ofta av gatuförsäljare. Den har en tjock, krämig konsistens och är ett nostalgiskt inslag för många bosnier.
Faktaruta om Bosnien och Hercegovina
Geografi och klimat
- Yta
- 51 564 km2 (2022)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Kroatien, Serbien och Montrenegro
- Huvudstad med antal invånare
- Sarajevo 343 000 (FN-uppskattning 2020)
- Övriga större städer
- Banja Luka, Zenica, Tuzla, Mostar
- Högsta berg
- Maglić (2 386 m ö h)
- Viktiga floder
- Sava, Bosna, Drina, Una
- Medelnederbörd/månad
- Sarajevo 43 mm (jan), 103 mm (sept)
- Medeltemperatur/dygn
- Sarajevo 1 °C (jan), 21 °C (jul-aug)
Befolkning och språk
- Befolkning
- bosniaker 50 procent, serber 31 procent, kroater 15 procent, övriga (bl a romer, albaner, turkar) 4 procent (folkräkning 2013)
- Antal invånare
- 3 210 847 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 64 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 50 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 8,3 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 15,9 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,4 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- -0,7 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 75 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 78 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 73 år (2021)
- Andel kvinnor
- 50,8 procent (2022)
- Språk
- bosniska, serbiska och kroatiska
Ekonomi
- BNP per invånare
- 7 585 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 3,8 procent (2022)
- Total BNP
- 24 528 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 4,7 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 25,2 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 53,7 procent (2022)
- Inflation
- 10,5 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 29,6 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 12 986 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- konvertibel marka
En oslipad diamant
Upplev Bosnien
Bosnien är ett land på Balkan som är känt för sin rika historia, kultur och gastronomi, medeltida byar, krigshistoria, vackra floder och berg, samt det berömda Mostar-bron.