Schweiz
Neutralt och speciellt
Schweiz med sin natursköna skönhet och sina Alper, är en populär destination för skidåkning och snowboardåkning.
Om Schweiz
Schweiz är ett land beläget i Centraleuropa och är känt för sin natursköna alpina miljö, stabila ekonomi och rika kulturella arv. Landets huvudstad, Bern, lockar besökare med sina charmiga medeltida kvarter och välbevarade byggnader. Utöver Bern är städer som Zürich, Genève och Basel också populära resmål, kända för sina museer, konstgallerier och kosmopolitiska atmosfär.
Schweiz har en varierad geografi med spektakulära alplandskap, kristallklara sjöar som Genèvesjön och Zürichsjön, samt ikoniska berg som Matterhorn och Jungfrau. Landets många skidorter, som St. Moritz, Zermatt och Verbier, lockar vinterturister från hela världen, medan vandringsleder och natursköna byar gör det till en populär destination året runt.
Det schweiziska köket är känt för sina ostar som fondue och raclette, samt choklad som har en lång tradition och internationellt anseende. Schweiz är också en betydande producent av högkvalitativ choklad och ost och har en stark vinproduktion, särskilt i kantoner som Valais och Vaud.
Med en yta på cirka 41 290 kvadratkilometer och en befolkning på omkring 8,7 miljoner människor, är Schweiz ett land rikt på kulturell mångfald och påverkan från tyska, franska och italienska kulturer. Landets museer, historiska byggnader och kulturella festivaler erbjuder en unik inblick i dess mångfacetterade arv.
Schweiz är en favoritdestination för resenärer som vill uppleva en blandning av natur, kultur och avkopplande miljöer. För många är en resa till Schweiz en dröm, särskilt för dem som lockas av dess alpina skönhet och världsberömda precision inom allt från klocktillverkning till gastronomi.
Geografi och klimat i Schweiz
Schweiz, beläget i Centraleuropa, kännetecknas av sin varierade geografi och komplexa klimatförhållanden. Landets landskap domineras av Alperna, som sträcker sig över en stor del av syd- och centralschweiz. Dessa alpina områden når höjder över 4 000 meter, med toppar som Matterhorn och Dufourspitze, och erbjuder dramatiska bergformationer, glaciärer och högalpina sjöar. I norra Schweiz övergår landskapet till det mjukare Jura-massivet och de schweiziska platåerna, där det finns större städer som Zürich och Basel. Platån utgör den mest tätbefolkade delen av Schweiz och inkluderar fruktbara jordbruksområden samt ett nätverk av floder, som exempelvis Rhen och Aare.
Klimatet i Schweiz varierar avsevärt beroende på höjd och region. Alpområdena har ett alpint klimat med kalla, långa vintrar och snörika förhållanden, vilket gynnar landets skidturism och vintersporter. På lägre höjder och i dalgångarna är klimatet mer tempererat, med milda till svala vintrar och varma somrar, särskilt i platåregionerna. Den sydliga regionen Ticino, som gränsar till Italien, har ett mer subtropiskt klimat med högre temperaturer och fuktigare somrar, vilket gör att området får en Medelhavsinspirerad flora och är lämpligt för vin- och fruktodling.
Schweiz påverkas också av mikroklimat, där lokala väderförhållanden kan skilja sig mycket mellan områden även på korta avstånd. Föhn-vindar, varma och torra fallvindar från Alperna, påverkar regelbundet vädret på nordsidan och kan snabbt höja temperaturerna. Detta klimatologiska fenomen bidrar till att skapa mildare vintrar i vissa regioner och har betydelse för både jordbruk och vardagsliv i Schweiz.
Observera att klimatet i Schweiz kan variera betydligt mellan låglandet och de högre alpina områdena, men här är ungefärliga genomsnittsvärden för låglandet (t.ex. områden som Zürich).
Observera att Schweiz inte har kust, så det finns ingen vattentemperatur. Däremot har landet många sjöar, där vattentemperaturen under sommaren kan nå omkring 20°C men varierar beroende på sjö och höjd över havet.
Schweiz historia
Tidig historia och medeltiden
Schweiz tidiga historia dominerades av olika keltiska stammar, varav helvetierna var den mest framstående. Under det första århundradet före Kristus erövrades området av Romarriket, vilket ledde till flera sekler av romerskt styre och inflytande, särskilt i det nuvarande Ticino och vid de större floderna. Efter romarrikets fall på 400-talet invaderades regionen av germanska stammar, som alemanner och burgunder, vilket lade grunden för de språkliga och kulturella skillnaderna i dagens Schweiz.
Edsförbundet bildas
Schweiz första steg mot självstyre togs 1291 när de tre ursprungliga kantonerna Uri, Schwyz och Unterwalden slöt en pakt, det så kallade Edsförbundet, för att försvara sig mot de habsburgska herrarna. Detta alliansavtal blev grunden för den schweiziska konfederationen, där fler kantoner gradvis anslöt sig. Genom flera segrar, som slaget vid Morgarten 1315 och Sempach 1386, stärkte schweizarna sin oberoende ställning gentemot det habsburgska riket.
Reformationen och inre konflikter
På 1500-talet påverkades Schweiz av reformationen, där Jean Calvin i Genève och Huldrych Zwingli i Zürich blev ledande figurer. Protestantismen spreds främst i de nordliga och västra kantonerna, medan de centrala kantonerna förblev katolska. Religiösa spänningar ledde till inbördes konflikter, kända som Kappelerkrigen, och bidrog till de starka kulturella och religiösa skillnader som ännu präglar landet.
1800-talets industrialisering och federationens bildande
På 1800-talet genomgick Schweiz en snabb industrialisering och urbanisering, vilket medförde sociala spänningar mellan konservativa landsbygdsområden och progressiva industristäder. År 1847 bröt ett kort inbördeskrig, Sonderbundskrigen, ut mellan katolska och protestantiska kantoner. Efter kriget etablerades en ny federal författning 1848, vilket omvandlade Schweiz till en modern federal stat med en stark centralregering, men där kantonerna fortfarande hade självstyre.
Neutralitet och världskrig
Under båda världskrigen förklarade Schweiz sin neutralitet, vilket landet respekterades för. Trots detta var Schweiz strategiskt beläget och förberedde sig för försvar. Den schweiziska neutraliteten blev en hörnsten i landets utrikespolitik, och under 1900-talet etablerade Genève sig som ett centrum för diplomati och internationella organisationer, Röda Korset och FN kontor.
Efterkrigstiden och modern utveckling
Efter andra världskriget växte Schweiz ekonomi kraftigt och landet blev känt för sin banksektor, precisionstillverkning och sitt tekniska kunnande. Schweiz anslöt sig aldrig till EU men upprätthåller starka ekonomiska och politiska förbindelser med unionen genom bilaterala avtal. Under 2000-talet har Schweiz också tagit steg för att modernisera sin direktdemokrati och stärka miljö- och energipolitiken.
Idag är Schweiz en välmående nation som förenar modernitet med tradition. Landet är känt för sin direkta demokrati, där medborgarna regelbundet röstar i folkomröstningar, och sin multikulturella identitet med fyra officiella språk. Schweiz fortsätter att spela en viktig roll på den internationella arenan, både som neutral medlare och genom sina bidrag till innovation och vetenskap.
Politik och samhälle
Schweiz har länge varit en föregångare inom miljö- och klimatpolitik. Landet har ambitiösa klimatmål och satsar på hållbar energiproduktion, där vattenkraft står för en stor del av elproduktionen. Genom sitt fokus på förnybar energi och energieffektivitet strävar Schweiz efter att minska sin klimatpåverkan, samtidigt som landet aktivt deltar i internationella miljösamarbeten.
Trygghet och social ordning värderas högt i Schweiz, och kriminaliteten är låg i jämförelse med många andra länder. Detta bidrar till en hög livskvalitet och ett starkt socialt sammanhang. Schweizerna uppskattar sin direkta demokrati och värnar om det nära sambandet mellan individen och staten, vilket gör Schweiz till ett unikt och högt respekterat land både i Europa och världen.
Kultur
Schweiz är ett kulturellt mångfacetterat land som präglas av sina fyra officiella språk och de olika kulturella influenserna från grannländerna Tyskland, Frankrike, Italien och Liechtenstein. Varje region har sina egna språk, traditioner och uttryck, vilket gör Schweiz till en mosaik av identiteter snarare än en homogen kultur. Denna språkliga och kulturella mångfald är djupt rotad i landets historia och speglar sig i allt från konst och arkitektur till mat och seder.
Konst och hantverk har en lång tradition i Schweiz, och landet har fostrat framstående konstnärer, som exempelvis Paul Klee och Alberto Giacometti. Städer som Zürich och Basel är internationellt kända för sina konstscener, och Basel är värd för Art Basel, en av världens mest prestigefyllda konstmässor. Moderna och historiska konstsamlingar finns i många schweiziska museer, och offentliga konstinstallationer är vanliga inslag i stadsmiljöerna.
Musikscenen i Schweiz är lika varierad som landets språk och kultur. Folk- och traditionell musik, inklusive alphorn och joddling, är viktiga inslag i den schweiziska kulturella identiteten, särskilt i alpområdena. Dessa musikformer framförs ofta vid nationella högtider och festivaler, där traditionella folkdräkter också bärs. Samtidigt har Schweiz en livlig samtida musikscen som omfattar allt från klassisk musik till jazz och elektronisk musik, och landet är värd för internationellt kända musikfestivaler som Montreux Jazz Festival och Zürich Street Parade.
Kulturella högtider och traditioner spelar en viktig roll i schweizarnas liv. Nationaldagen den 1 augusti firas över hela landet med fyrverkerier, parader och folkfester. Andra populära festivaler inkluderar Basler Fastnacht, en stor karneval i Basel som lockar tusentals besökare, och Zibelemärit (löksmarknaden) i Bern, en unik höstfestival där marknaden fylls av lökskulpturer och traditionella hantverk. Dessa högtider förenar schweizarna och ger en stark känsla av gemenskap och tradition.
Mat i Schweiz
Schweiz matkultur är rik och varierad, med influenser från de omkringliggande länderna Tyskland, Frankrike och Italien samt starka regionala traditioner. Schweiziska rätter är ofta baserade på enkla, lokala råvaror, och många av dem har en varm och rustik karaktär, perfekt för de kalla alpina vintrarna.
Fondue
Fondue är en av Schweiz mest kända och ikoniska maträtter. Den består av en blandning av smält ost (ofta Gruyère och Emmental) som serveras varm i en särskild fonduegryta över en liten låga. Ostblandningen hålls smidig och krämig med hjälp av vitlök, vitt vin och ibland en skvätt kirsch (körsbärsbrännvin). Rätten serveras med bitar av bröd som doppas i den smälta osten med hjälp av långa gafflar. Fondue är framför allt populärt i de franskspråkiga regionerna, och själva ätandet är en social upplevelse som delas med familj och vänner, ofta under de kallare månaderna.
Raclette
Raclette är en annan klassisk ostbaserad rätt som härstammar från Alpområdena, särskilt kantonen Valais. Racletteosten värms och smälts, traditionellt över en eld, och den varma osten skrapas sedan av och hälls över kokt potatis. Den serveras vanligtvis med inlagda grönsaker som cornichoner och syltlök, samt lufttorkat kött. Liksom fondue är raclette en social rätt där människor samlas kring bordet och smälter osten tillsammans, och den har blivit populär även utanför Schweiz gränser.
Rösti
Rösti är en traditionell schweizisk rätt som påminner om rårakor, tillverkad av riven potatis som steks tills den blir krispig och gyllene. Ursprungligen var rösti en bondrätt från den tysktalande delen av Schweiz, särskilt kantonen Bern, där den ofta serverades som en frukostmåltid. Idag äts rösti som en sidorätt till många olika rätter och kan ibland inkludera ingredienser som lök, ost eller till och med bacon. Rätten anses vara en nationell symbol och serveras i olika former över hela landet.
Schweizisk choklad
Schweiz har ett internationellt rykte för sin choklad, som anses vara bland de bästa i världen. Schweizerna är pionjärer inom chokladtillverkning och har varit drivande i utvecklingen av mjölkchoklad, tack vare innovationer från chokladmästare som Daniel Peter och Rodolphe Lindt. Många chokladfabriker erbjuder turer där besökare kan lära sig om tillverkningsprocessen och provsmaka olika typer av choklad. Choklad är en viktig exportvara, men det är också en del av schweizarnas vardag – schweizarna själva konsumerar stora mängder choklad varje år, och det är en populär present vid högtider.
Zürcher Geschnetzeltes
Zürcher Geschnetzeltes är en klassisk köttbaserad rätt som ursprungligen kommer från Zürich. Den består av tunt skivat kalvkött som tillagas i en krämig vitvinssås, ofta smaksatt med lök och svamp. Rätten serveras traditionellt med rösti och är ett populärt inslag på många restauranger, inte bara i Zürich utan över hela Schweiz. Dess rika smak och enkla tillagning gör den till en omtyckt husmanskost och ett exempel på hur schweizisk matkultur kombinerar lokala råvaror med en sofistikerad touch.
Populära drycker i Schweiz
Vitt vin (särskilt Fendant och Chasselas)
Schweiz har en lång tradition av vinproduktion, främst i kantonerna Valais, Vaud, och Ticino. Fendant, gjort på Chasselas-druvan, är ett av de mest populära vita vinerna i landet och är särskilt omtyckt i Valais. Chasselas är lätt och fruktigt, vilket gör det perfekt att kombinera med schweiziska ostar, som fondue och raclette. Schweiziska viner är inte lika kända internationellt eftersom större delen av produktionen konsumeras inom landet, men de är mycket uppskattade lokalt för sin kvalitet och unika smak.
Rivella
Rivella är ett unikt schweizisk läskedryck som är gjord på en bas av mjölkvassla, vilket ger den en speciell, lätt syrlig smak. Den är älskad över hela landet och finns i flera varianter, inklusive originalet (röd etikett), Rivella Blau (en kalorisnål version) och Rivella Grün, som innehåller extrakt från grönt te. Rivella har blivit en symbol för Schweiz och är ett populärt val som alkoholfri dryck vid både vardagsmåltider och utflykter i bergen.
Schweiziskt öl
Ölkulturen är stark i Schweiz, och schweizarna konsumerar ett brett utbud av öl, från lokala småbryggerier till större, välkända märken. De mest populära ölstilarna inkluderar lager, veteöl och mörka ölsorter. Schweiz har en växande hantverksölscen, där bryggerier experimenterar med nya smaker och ingredienser för att skapa unika ölsorter. I kantonen Appenzell bryggs till exempel det populära märket Appenzeller Bier, och Zürich har blivit ett centrum för mindre hantverksbryggerier. Öl är vanligt vid sociala tillställningar och ett självklart inslag på många schweiziska festivaler och marknader.
Kirsch (körsbärsbrännvin)
Kirsch är en stark körsbärsbrännvin som ursprungligen kommer från regionen Zug och är en viktig del av schweizisk dryckeskultur. Den tillverkas genom destillering av jästa körsbär och har en klar, kraftig smak. Kirsch används ofta i matlagning, särskilt i traditionella rätter som fondue, där en skvätt tillsätts för extra smak. Kirsch dricks också som en digestif efter måltiden eller som en snaps vid festliga tillfällen. Förutom Kirsch finns även andra regionala fruktbrännvin som päronbrännvinet Poire Williams, vilket visar på schweizarnas uppskattning för lokalt producerade spritdrycker.
Faktaruta om Schweiz
Geografi och klimat
- Yta
- 41 285 km2 (2022)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Tyskland, Österrike, Liechtenstein, Italien, Frankrike
- Huvudstad med antal invånare
- Bern 135 000 (officiell uppskattning 2020)
- Övriga större städer
- Zürich 422 000, Genève 204 000, Basel 174 000, Lausanne 140 000 (officiell uppskattning 2020)
- Högsta berg
- Dufourspitze/Monte Rosa (4634 möh)
- Viktiga floder
- Rhen, Rhône
- Största sjö
- Lac Léman/Genèvesjön
- Medelnederbörd/år
- Rhen-Rhônedalen 800-900 mm, alpområdet 1500-3000 mm
- Medeltemperatur/dygn
- Zürich 1 °C (jan), 17 °C (juli)
Befolkning och språk
- Befolkning
- tyskspråkiga 64 %, franskspråkiga 20 %, italienskspråkiga 6,5 %, rätoromanskspråkiga 0,5 %, övriga 9 %
- Antal invånare
- 8 849 852 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 220 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 74 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 9,4 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 8,5 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,5 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 0,8 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 84 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 86 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 82 år (2021)
- Andel kvinnor
- 50,3 procent (2022)
- Språk
- tyska, franska, italienska och rätoromanska
Ekonomi
- BNP per invånare
- 92 101 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 2,1 procent (2022)
- Total BNP
- 807 706 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 0,6 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 24,2 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 72,4 procent (2022)
- Inflation
- 3,1 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 39,1 procent (2022)
- Valuta
- schweizerfranc
I Schweiz talar man fyra officiella språk:
Tyska – Det mest talade språket, av cirka 60 % av befolkningen.
Den variant som talas i vardagen kallas schweizertyska (Schweizerdeutsch), som skiljer sig en del från standardtyska (Hochdeutsch).
Franska – Talas av cirka 20–23 % av befolkningen.
Används i västra Schweiz, i områden som Genève, Lausanne och Neuchâtel.
Italienska – Talas av cirka 8 % av befolkningen.
Främst i regionen Ticino och delar av södra Graubünden.
Rätoromanska – Talas av ungefär 0,5 % av befolkningen.
Ett minoritetsspråk som används i delar av kantonen Graubünden.
Har status som ett nationellt språk, men används främst i officiella sammanhang när det gäller kommunikation med rätoromansktalande.
Alla dessa språk är officiella på nationell nivå, och vissa kantoner är flerspråkiga beroende på deras geografiska läge.
Schweiz har vunnit Eurovision Song Contest tre gånger:Svenska Spel
1956 – ”Refrain” framförd av Lys Assia.
1988 – ”Ne partez pas sans moi” framförd av Céline Dion.
2024 – ”The Code” framförd av Nemo.
Den senaste segern 2024 var särskilt anmärkningsvärd eftersom Nemo blev den första icke-binära artisten att vinna tävlingen.
Schweiz huvudstad heter Bern.
Bern är en av de fyra officiella huvudstäderna i Schweiz och fungerar som den federala huvudstaden där den schweiziska regeringen är baserad. Staden är också känd för sin medeltida stadskärna som är ett UNESCO-världsarv.
Bern är inte den största staden i Schweiz (det är Zürich), men den har en viktig politisk och administrativ roll.
Kvinnor fick rösträtt i Schweiz den 7 februari 1971 på federal nivå.
Det var efter en folkomröstning där en majoritet av de manliga väljarna röstade för att ge kvinnor rätt att rösta i nationella val och folkomröstningar. Schweiz var ett av de sista västerländska länderna att ge kvinnor full rösträtt på federal nivå.
Det dröjde dock längre innan kvinnor fick rösträtt på kantonal nivå i vissa områden:
Kanton Appenzell Innerrhoden blev den sista att ge kvinnor rösträtt på kantonal nivå, och detta skedde 1989 efter ett domstolsbeslut.
Så, även om kvinnor fick rösträtt på nationell nivå 1971, var det en process som sträckte sig längre för att uppnå full jämlikhet i hela landet.
Skattesystemet i Schweiz är decentraliserat, vilket innebär att skatterna varierar beroende på vilken kanton och kommun du bor i. Men här är en generell översikt över de viktigaste skatterna i Schweiz:
1. Inkomstskatt
Federala skattenivåer: Skatten på federala nivå är progressiv och varierar mellan 0% och 11,5% beroende på inkomst.
Kantonala och kommunala skatter: Varje kanton och kommun sätter sina egna skattesatser, så den totala inkomstskatten kan vara högre än den federala skatten. I vissa kantoner är den sammanlagda skatten högre än i andra. Generellt kan den totala skatten ligga mellan 20% och 45%, beroende på var du bor och hur hög din inkomst är.
2. Mervärdesskatt (Moms)
Standardmoms är 7,7%, men det finns reducerade satser:
2,5% för livsmedel, böcker och andra nödvändiga varor.
3,7% för hotell och boende.
3. Kapitalvinstskatt
I Schweiz beskattas kapitalvinster från försäljning av privata investeringar (som aktier) normalt inte, om de inte anses vara en del av yrkesmässig verksamhet.
Däremot, om du säljer fastigheter kan det finnas en fastighetsskatt, och vinster från sådan försäljning beskattas på kantonal nivå.
4. Sociala avgifter
Schweiz har ett system för socialförsäkring, vilket innebär att både arbetsgivare och arbetstagare betalar avgifter för pensionsförsäkring, sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. Den totala avgiften för anställda är cirka 12-15% av bruttolönen, där hälften betalas av arbetsgivaren.
5. Förmögenhetsskatt
Schweiz har en förmögenhetsskatt på kantonal nivå. Skatten varierar beroende på kanton men ligger vanligtvis mellan 0,1% och 1% på den totala nettotillgången. Detta gäller för både individer och företag.
Skattenivåer i olika kantoner:
Skatten varierar kraftigt mellan kantoner. Zürich och Genève har högre skattesatser jämfört med mer lågskattiga kantoner som Schwyz, Nidwalden och Appenzell Innerrhoden.
Sammanfattning:
Skattesatserna i Schweiz är generellt sett låga i internationell jämförelse.
Det är viktigt att ta reda på exakt vilka skattesatser som gäller för den kanton du bor i, eftersom kantonala och kommunala skatter kan variera avsevärt.
Schweiz - neutralt och speciellt
Lär känna Schweiz
Schweiz med sin natursköna skönhet och sina Alper, är en populär destination för skidåkning och snowboardåkning.