Lettland

Imponerande arkitektur

Lettland är ett land i norra Europa som är känt för sina sandstränder vid Östersjön, skogar, sjöar och floder, samt sin vackra huvudstad Riga med imponerande arkitektur.

Om Lettland

Lettland är ett land beläget i norra Europa och är känt för sin rika historia, kultur, natursköna landskap och vackra kustlinje. Landets huvudstad, Riga, lockar turister med sin medeltida arkitektur, inklusive den imponerande Rigas gamla stad, som är ett UNESCO-världsarv, och den berömda Rigas domkyrka. Förutom Riga är städer som Jurmala, Liepaja och Ventspils också populära bland besökare.

Lettland har en varierad geografi som sträcker sig från vidsträckta skogar och sjöar till den vackra kusten vid Östersjön. Landets stränder, som i Jurmala, är kända för sina sandstränder och rena luft. I inlandet finns också naturreservat och nationalparker som Gauja nationalpark och Kemeri nationalpark, som erbjuder fantastisk vandring och djurliv.

Det lettiska köket, med rätter som piragi (fyllda degknyten), rosolis (kall potatissallad) och svartbröd, är unikt och reflekterar landets traditioner och klimat. Lettland är också känt för sina starka alkoholdrycker, särskilt Riga Black Balsam, en traditionell örtlikör.

Med en yta på cirka 64 589 kvadratkilometer och en befolkning på omkring 1,8 miljoner människor, är Lettland ett land rikt på historia och kulturellt arv, med influenser från olika perioder, inklusive den medeltida och sovjetiska eran. Landets många historiska byggnader, monument och museer gör det till en fascinerande destination för turister.

Lettland är en populär destination för resenärer som vill uppleva en blandning av historia, natur och kultur. För många är en resa till Lettland ett tillfälle att upptäcka en mindre känd men vacker del av Europa.

Geografi och klimat i Lettland

Lettland har en varierad geografi som sträcker sig från vidsträckta slätter och skogar till kustnära områden vid Östersjön. Landet är mestadels platt med några låga kullar och floder, men i östra delen ligger den mer kuperade regionen vid gränsen till Estland och Ryssland. En av de mest framträdande geografiska egenskaperna i Lettland är de stora skogsområdena, som täcker nästan hälften av landets yta. Landet är också känt för sina många sjöar och floder, där floden Daugava är den största och viktigaste vattendraget. Lettlands kustområde, som sträcker sig över 500 kilometer längs Östersjön, består av långa sandstränder och ett flertal pittoreska kuststäder, som Jurmala och Ventspils.

Klimatet i Lettland är tempererat kontinentalt, vilket innebär att det finns stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter. Somrarna är milda, med temperaturer som vanligtvis ligger mellan 20–25 grader Celsius, medan vintrarna kan vara kalla och snörika, med temperaturer som ofta sjunker under 0 grader Celsius. I januari, den kallaste månaden, kan temperaturen vara så låg som -10 grader Celsius i inlandet, medan den längs kusten ofta är något mildare. Höst och vår är övergångsperioder med varierande väder, där regn och dimma är vanliga. Lettland får mycket nederbörd, särskilt under höst och vinter, vilket gör landet grönt och frodigt under hela året.

Lettland har ett klimat som präglas av kalla, ofta snörika vintrar och milda, soliga somrar med långa dagar. Nederbörden är jämnt fördelad över året, och vår och höst är övergångsperioder med varierande väder.

Lettlands historia

Förhistorisk och tidig historia

Lettlands historia sträcker sig långt tillbaka i tiden, och området har varit befolkat sedan förhistorisk tid. De tidigaste invånarna var balterna, en folkgrupp som utvecklade en unik kultur och språk, vilket än idag präglar landets identitet. Under de första århundradena efter Kristus började områdets folk att etablera de första stammarna och samhällena. Lettland, som en del av den baltiska regionen, hade länge en animistisk religion och starka kulturella traditioner.

Medeltiden och kristendomens intåg

Under medeltiden, på 1100- och 1200-talet, började Lettland att påverkas av externa krafter. I början av 1200-talet kom tyska korsriddare till regionen under det som kallas ”De tyska ordens” expansion. De försökte kristna de lokala baltiska stammarna och etablerade kontrollen över området. Lettland blev en del av det Tyska orden och integrerades i den katolska världen, vilket förändrade landets kulturella och religiösa landskap.

Under polsk, svensk och rysk kontroll

På 1500- och 1600-talen genomgick Lettland flera skiftningar i styre. Under en period tillhörde Lettland det polsk-litauiska samväldet, men efter det Polsk-svenska kriget i början av 1600-talet blev området del av det svenska imperiet. Under denna period växte den lettiska nationella identiteten fram, och folkets traditioner började bevaras och uppmuntras.

På 1700-talet, efter det stora nordiska kriget, kom Lettland under rysk kontroll som en del av det ryska imperiet. Under rysk dominans, som varade i flera hundra år, utvecklades Lettland inom olika områden, men många lettiska traditioner och institutioner försvagades eller förbjöds.

Självständighet och mellankrigstiden

Efter det ryska imperiets kollaps i slutet av första världskriget, förklarade Lettland sin självständighet den 18 november 1918. Detta markerade början på en kort men viktig period av självständighet för landet. Under mellankrigstiden byggde Lettland upp sina institutioner och en modern stat, och landet utvecklades ekonomiskt och kulturellt. Detta var en tid av nationell blomstring där lettiska språket och kultur fick ett större erkännande.

Andra världskriget och sovjetisk ockupation

Lettlands självständighet var dock kortlivad. Efter andra världskrigets slut, 1940, blev Lettland först ockuperat av Sovjetunionen. Kort därefter, 1941, ockuperades landet av Nazityskland under andra världskriget, men återgick till sovjetiskt styre 1944 efter krigets slut. Under sovjetperioden förlorade Lettland en stor del av sin självständighet och sina traditioner, och många lettiska medborgare deporterades till Sibirien eller tvingades leva under hård kontroll.

Under Sovjetunionens styre genomgick Lettland stora förändringar, inklusive en massiv rysk migration till landet och en försvagning av den lettiska kulturen och språket. Samtidigt växte en motståndsrörelse, särskilt i form av de så kallade tysta protesterna som syftade till att bevara den lettiska identiteten.

Återupprättandet av självständighet

Lettlands väg tillbaka till självständighet började på allvar i slutet av 1980-talet, när glasnost och perestrojka, de reformer som infördes av Michail Gorbatjov i Sovjetunionen, öppnade upp för större politisk frihet. I augusti 1990, när Sovjetunionen var på väg att upplösas, deklarerade Lettland sin fullständiga självständighet, och detta bekräftades 1991 efter en period av politiska omvälvningar och strider.

Efter att Lettland återfick sin självständighet 1991 började landet genomgå en snabb process av demokratisering och marknadsekonomisk reform. Lettland blev medlem i NATO och EU 2004, vilket markerade en återkoppling till västvärlden och en stabilisering av landets ekonomi och politik. Sedan dess har Lettland fortsatt att växa som en demokratisk och ekonomiskt utvecklad nation, med en stark nationell identitet och ett engagemang för europeisk integration.
Lettland har också varit en viktig aktör i att bevara balternas kulturella och språkliga arv, och man har stärkt sina relationer både inom EU och internationellt. Sedan självständigheten har Lettland fortsatt att bygga en stark nationell och internationell profil.

Politik och samhälle

Lettland är en parlamentarisk demokrati och en republik, där politiken styrs av en konstitution som fastställer maktdelning mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten. Landet har en flerpartisystem och ett parlament, Saeima, som består av 100 ledamöter som väljs genom allmänna val vart fjärde år. Premiärministern är regeringschef och utses vanligtvis från det parti eller den koalition som har stöd i parlamentet. Den lettiska presidenten, som väljs av Saeima för en period om fyra år, har en mer ceremoniell roll och fungerar som statschef, men har också vissa befogenheter inom utrikes- och försvarspolitik.

Lettlands politiska landskap är präglat av ett brett spektrum av partier, som sträcker sig från liberala och konservativa till socialdemokratiska och nationalistiska partier. De största politiska partierna i landet inkluderar partier som Jaunā Vienotība (Ny Enighet), Zaļo un Zemnieku Savienība (Gröna och jordbruksalliansen) och Saskaņa (Enighet), som historiskt har haft stöd från olika delar av befolkningen, inklusive etniska lettiska och rysktalande grupper.

Lettland är medlem i flera internationella organisationer, inklusive Europeiska unionen (EU), NATO och FN. Landet blev medlem i EU 2004 och har sedan dess haft en stabil ekonomisk utveckling och anpassat sig till EU:s regler och normer. Lettland är också en del av Schengenområdet och har euro som valuta sedan 2014, vilket har integrerat landet ännu närmare EU.

Samhället i Lettland är mångkulturellt, men med en stark lettisk kulturell identitet. Den etniska sammansättningen är i huvudsak lettisk, men landet har också en betydande minoritet av rysktalande medborgare, särskilt i storstadsområden som Riga. Språket lettiska är det officiella språket, men ryska talas också av många, särskilt bland den äldre generationen. Landets utbildningssystem är välutvecklat, och Lettland har en hög litteracitet och ett starkt fokus på vetenskap och teknologi.

Lettland har genomgått stora förändringar sedan landet blev självständigt från Sovjetunionen 1991. Efter återupprättandet av självständigheten har Lettland utvecklat en fri marknadsekonomi, reformerat sina institutioner och blivit en av de mest framgångsrika ekonomierna i regionen. Det finns en stark känsla av nationell stolthet och en vilja att bevara och främja lettisk kultur, samtidigt som man är en del av det internationella samfundet.

Socialt sett har Lettland en blandning av traditionella och moderna värderingar, med en växande medelklass och ett samhälle som alltmer präglas av urbanisering, särskilt i huvudstaden Riga. Samtidigt finns det fortfarande regionala skillnader, där landsbygden kan ha en mer konservativ och traditionell prägel. Lettland arbetar också aktivt med frågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter och miljöskydd.

Kultur

Lettland har en rik och mångfacetterad kultur, som är djupt rotad i landets historia och traditioner. Lettisk kultur har påverkats av en blandning av olika folk och historiska perioder, inklusive den germanska, slaviska och balttiska traditionen, samt mer moderna influenser från västerländsk och östeuropeisk kultur. Samtidigt finns en stark vilja att bevara och främja det lettiska kulturarvet, vilket ger landet en unik kulturell identitet.

En av de mest framträdande aspekterna av lettisk kultur är dess musiktradition. Lettland är känt för sin sångtradition, särskilt i form av den lettiska folkmusiken och daina, som är en typ av traditionell polyfon sång som ofta uttrycker naturen, livet och de känslomässiga banden mellan människor. Detta musikaliska arv fick ett internationellt erkännande när Lettland deltog i och organiserade de stora sångfestivalerna (Song and Dance Festival) som hålls vart fjärde år, en kulturell händelse som samlar tiotusentals deltagare och åskådare för att fira lettisk musik och dans.

Lettland har också ett starkt traditionellt hantverk, som innefattar stickning, vävning och träbearbetning. De lettiska folkdräkterna är vackert broderade och används vid festliga tillfällen som bröllop och nationella högtider. Även smycken och metallarbete, särskilt de traditionella filigransmyckena, är viktiga delar av den lettiska hantverkstraditionen.

I litteraturen har Lettland en lång historia med framstående författare och poeter. Den lettiska litteraturen har utvecklats under många olika influenser, men det finns en stark känsla av nationell identitet i mycket av det litterära verket, som ofta behandlar teman om frihet, natur och det lettiska folkets kamp genom historien. Författare som Rainis och Aspazija är centrala figurer i lettisk litteratur, och deras verk behandlar ofta sociala och politiska frågor.

Konstlivet i Lettland har en lång och varierad tradition. Under det 20:e århundradet blev lettisk konst alltmer påverkat av de politiska förändringarna i regionen, särskilt efter landets självständighet från Sovjetunionen. Lettiska konstnärer har ofta använt sina verk som ett sätt att uttrycka sina känslor kring nationell identitet, historia och politiska förändringar. I modern tid har Lettland blivit känt för sin samtida konstscen, med många gallerier och konstutställningar i huvudstaden Riga och andra större städer.

Teater och film är också viktiga delar av den lettiska kulturen. Lettland har en stark teatertradition, och flera av landets teatrar är kända för sina högkvalitativa produktioner. Lettisk film har också haft framgång internationellt, med flera regissörer som fått internationellt erkännande för sina verk. Lettland har också ett blomstrande filmfestivalliv, som inkluderar den lettiska filmfestivalen och internationella evenemang som Riga International Film Festival.

Den lettiska matkulturen reflekterar landets geografiska läge och klimat. Traditionell lettisk mat är baserad på lokala råvaror som kål, potatis, kött, fisk och mejeriprodukter. En typisk rätt är grey peas with speck, en rätt baserad på torkade ärtor, ofta serverad med stekt fläsk. Svartbröd är en viktig del av kosten, och det används ofta i både matlagning och som tillbehör vid måltider. Lettiska delikatesser som rökta fiskrätter och olika bakverk, inklusive de kända lettiska piragi (små degknyten fyllda med kött eller grönsaker), är populära både i Lettland och bland lettiska diasporan.

En viktig kulturell festlighet i Lettland är midsommar, känd som Jāņi, som firas vid sommarsolståndet. Detta är en av de mest älskade och firade högtiderna i Lettland, där människor samlas för att sjunga, dansa och fira naturen med traditionella riter som att tända bål och bära blomsterkransar. Midsommarfestivalen är en tid då den lettiska identiteten och de gamla traditionerna får ett uttryck.

Lettland har också en aktiv och växande film-, musik- och teaterindustri som fortsätter att utvecklas i takt med globaliseringen. Detta har bidragit till att ge Lettland en plats på den internationella kulturella scenen, samtidigt som landet bevarar och hyllar sitt rika historiska och kulturella arv..

Mat i Lettland

Lettlands matkultur är djupt rotad i landets historia och klimat, och den speglar det lantliga livet samt de traditioner som format landets folk genom seklerna. De lettiska rätterna är ofta baserade på lokala och säsongsbetonade råvaror som kål, potatis, fläskkött, mjölkprodukter och fisk, vilket gör dem både näringsrika och anpassade till det kyliga baltiska klimatet.

Pīrāgi (lettiska degknyten)

Pīrāgi är en klassisk och älskad rätt i Lettland, som ofta serveras vid högtider eller familjesammankomster. Pīrāgi är små degknyten fyllda med olika ingredienser, men de mest traditionella fyllningarna är fläskkött, lök och ibland ägg eller svamp. Dessa små bakverk bakas i ugnen och är både enkla och mättande, vilket gör dem till ett populärt inslag på lettiska bufféer och vid festliga tillfällen.

Skābēti kāposti (surkål)

En annan central del av lettisk mat är surkål, eller skābēti kāposti. Denna rätt är ett resultat av Lettlands kalla klimat, där kål lagras genom fermentering för att bevara den under vintermånaderna. Surkålen serveras ofta som ett tillbehör till kött, särskilt fläskkött, och är en symbol för den lettiska bondetraditionen. I vissa varianter tillsätts olika kryddor eller ibland bacon för extra smak.

Jāņu siers (midsommarost)

En annan viktig del av lettisk matkultur är Jāņu siers, en ost som traditionellt tillverkas under midsommarfesten, Jāņi. Osten är en färsk, fast ost som ofta smaksätts med kummin. Den är en populär rätt under firandet av den lettiska midsommaren och serveras tillsammans med andra delikatesser som bröd, öl och färska örter. Jāņu siers är en symbol för Lettlands jordnära och festliga traditioner och är ett utmärkt exempel på den lettiska förkärleken för lokala, enkelt tillagade livsmedel.

Svartbröd (Rupjmaize)

Svartbröd, eller Rupjmaize, är ett av de mest älskade och viktigaste livsmedlen i Lettland. Detta mörka rågbröd bakas med jäst och är både tungt och fylligt. I Lettland äts svartbröd till nästan alla måltider, och det används även för att skapa andra rätter, såsom brödkräm och brödsoppa. Rågmjölet som används för att baka brödet ger det en distinkt smak, och i Lettland ses brödet som en symbol för hemmet och den lettiska identiteten. Det serveras ofta med smör, ost eller fläsk.

Populära drycker i Lettland

Riga Black Balsam (Rīgas Melnais Balzams)

En av Lettlands mest kända och unika drycker är Riga Black Balsam – en stark örtlikör som har funnits i landet sedan 1700-talet. Denna mörka, aromatiska likör är gjord på en blandning av över 20 olika örter, blommor, bär, rötter och kryddor, samt alkohol och honung. Riga Black Balsam är känd för sin kraftiga smak och används ofta som en aperitif eller digestif. Den sägs också ha medicinala egenskaper och är en populär dryck under kalla vintermånader. Den kan drickas ren eller blandas i cocktails, och är en symbol för Lettlands traditionella alkoholkultur.

Birka (lettisk öl)

Lettland har en lång och stolt tradition av ölbryggning, och lettisk öl, eller Birka, är en av de mest populära dryckerna i landet. Lettland har flera lokala bryggerier som producerar olika typer av öl, men den mest typiska ölen är ljus lager eller mörk öl. Öl är en stapelvara vid måltider och festligheter, och den konsumeras ofta i stora mängder, särskilt under den årliga midsommarfestivalen Jāņi. Lettarna har en stark kultur av att uppskatta öl i olika former, och det finns många olika lokala varianter att prova beroende på region och smakpreferenser.

Kvass

Kvass är en traditionell lettisk fermenterad dryck som har varit populär i århundraden. Den är gjord på rågbröd, vilket ger den en distinkt smak av jäst och bröd. Kvass har en låg alkoholhalt, vanligtvis under 1%, och dricks ofta som en uppfriskande dryck under sommaren. Den har en syrlig, lätt söt smak och är något mellan en läsk och en öl, vilket gör den populär som ett alkoholfritt alternativ. Kvass kan också smaksättas med frukt, bär eller örter, beroende på region och tillfälle. Drycken är ett bra exempel på Lettlands användning av lokala råvaror och traditionella tillverkningsmetoder.

Sidr (äppelcider)

Sidr, eller äppelcider, har blivit allt mer populärt i Lettland under de senaste åren. Det är en dryck som är särskilt populär under hösten, när äpplen är i säsong. Lettiska cidertillverkare producerar både torra och söta varianter av cider, ofta med lokalodlade äpplen och ibland med tillsatta kryddor eller bär för att ge en unik smak. Lettiska äppelcider är ofta lättare än de brittiska eller franska varianterna, vilket gör dem populära bland både lokala och internationella besökare. Denna dryck reflekterar Lettlands växande vin- och ciderindustri och den ökade efterfrågan på lokalt producerade, naturliga drycker.

Faktaruta om Lettland

Geografi och klimat

Yta: 64 589 km2 (2022)
Tid: svensk + 1 timme
Angränsande land/länder: Estland, Ryssland, Vitryssland, Litauen
Huvudstad med antal invånare: Riga 606 000 (uppskattning 2022)
Övriga större städer: Daugavpils 79 100, Liepaja 67 300, Jelgava 54 700, Jurmala 50 500, Ventspils 33 000 (uppskattning 2022)
Högsta berg: Gaizinkalns (312 m ö h)
Viktiga floder: Daugava, Venta, Lielupe, Gauja
Största sjö: Lubans, Razna, Engure, Usma, Burtneiks
Medelnederbörd/år: Riga 617 mm
Medeltemperatur/dygn: Riga 17 °C (juli), -3 °C (jan)

Befolkning och språk

Befolkning: letter 56,5%, ryssar 30,5%, vitryssar 4,4%, ukrainare 2,8%, övriga 5,8%
Antal invånare: 1 881 750 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer: 30 (2021)
Andel invånare i städerna: 69 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 8,5 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 16,4 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad: 1,6 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt: 0,1 procent (2023)
Förväntad livslängd: 73 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 78 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 69 år (2021)
Andel kvinnor: 53,6 procent (2022)
Språk: lettiska är officiellt språk

Ekonomi

BNP per invånare: 21 851 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 2,0 procent (2022)
Total BNP: 41 154 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 5,1 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 20,9 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 62,1 procent (2022)
Inflation: 16,5 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 41,6 procent (2022)
Valuta: euro

Imponerande arkitektur

Upplev Lettland

Lettland är ett land i norra Europa som är känt för sina sandstränder vid Östersjön, skogar, sjöar och floder, samt sin vackra huvudstad Riga med imponerande arkitektur.