Turkiet

Q: Vad är huvudstaden i Turkiet?

Huvudstaden i Turkiet är Ankara , som är landets politiska centrum. Den största och mest kända staden är Istanbul , som är kulturellt och ekonomiskt centrum samt en historiskt viktig stad som sträcker sig över två kontinenter.

Q: Vilket språk talas i Turkiet?

Det officiella språket i Turkiet är turkiska . I vissa regioner talas också minoritetsspråk som kurdiska, arabiska och olika dialekter. Engelska används ofta inom turism och affärsvärlden, särskilt i större städer.

Q: Vad är typisk mat i Turkiet?

Turkiskt kök är mycket varierat och inkluderar rätter som kebab , dolma (fyllda grönsaker), meze (smårätter), baklava och lokum . Te och turkiskt kaffe är centrala drycker i vardagen, och maten präglas av färska råvaror, ört- och kryddrika smaker samt regionala variationer.

Q: Vilka turistmål är populära i Turkiet?

Några av de mest besökta platserna är: Istanbul – Hagia Sofia, Blå moskén, Grand Bazaar Kapadokien – klippformationer och luftballongturer Antalya och Bodrum – Medelhavets stränder och semesterorter Pamukkale – kalkstensterrasser och varma källor Ephesos – antika ruiner från romartiden

Turkiet är känt för sina dramatiska kuster, mäktiga Taurusbergen och sitt unika historiska arv. Ett land där modern utveckling möter traditionens värme, dofter och livfulla rytm!

Vad vet du om Turkiet?

Om Turkiet

Turkiet är ett land som förenar Europa och Asien, strategiskt beläget mellan Medelhavet, Egeiska havet och Svarta havet. Det är känt för sin rika historia, sitt mångfacetterade kulturarv och sin snabbt växande moderna ekonomi. Huvudstaden Ankara är landets politiska centrum, medan Istanbul – det pulserande navet där öst möter väst – är den kulturella och ekonomiska hjärtpunkten, fylld av historiska moskéer, kejserliga palats, livliga basarer och en dynamisk konst- och kulturscen.

Bland de mest populära turistmålen finns de natursköna klippformationerna och underjordiska städerna i Kapadokien, de antika ruinerna i Efesos och Pergamon, samt Pamukkales vita kalkstensterrasser med sina mineralrika källor. Längs Turkiets långa kustlinje lockar semesterorter som Antalya, Alanya, Bodrum och Fethiye med kristallklart vatten, stränder och historiska sevärdheter. I östra Turkiet imponerar bergsmassiven kring Ararat, de vidsträckta sjölandskapen och regionens unika kulturarv. För den äventyrslystne erbjuder landet allt från vandring längs Lykiska leden till dykning vid Medelhavets kust och heta luftballongturer över Kapadokien.

Turkiets landskap är lika varierat som dess kultur, med höga berg, bördiga slätter, skogar, kuster och vidsträckta inland. Arkitekturen speglar landets långa och komplexa historia, från romerska och bysantinska monument till seldjukiska och osmanska palats och moskéer, kompletterat av modern stadsutveckling i landets storstäder. Det turkiska köket är känt världen över, med rätter som kebab, meze, baklava och det aromatiska turkiska teet och kaffet – en central del av landets sociala kultur.

Med en befolkning på över 80 miljoner och en yta på cirka 783 000 kvadratkilometer erbjuder Turkiet en fascinerande kombination av historiska skatter, naturskönhet och nutida livsstil. Den gästvänliga kulturen, det mångsidiga gastronomiska arvet och de spektakulära landskapen gör Turkiet till en minnesvärd och rik destination för resenärer från hela världen.

Geografi och klimat i Turkiet

Turkiet är en historisk och kulturell juvel mellan Europa och Asien, känt för sin unika kombination av modern utveckling och enastående naturlig skönhet. Landet har en yta på cirka 783 000 kvadratkilometer och sträcker sig från de gröna, fuktiga områdena vid Svarta havet i norr till de torrare slätterna i Anatolien och de soldränkta kusterna vid Medelhavet och Egeiska havet i söder och väster. Denna geografiska mångfald har gjort Turkiet till en viktig knutpunkt för handel, kulturutbyte och civilisationer genom tusentals år. Turkiet gränsar bland annat till Grekland i väst och Iran i öst, och erbjuder ett landskap som rymmer såväl berg, slätter som omfattande kustlinjer.

Turkiet bjuder på spektakulära landskap, från de imponerande Taurusbergen i söder till de vulkaniska formationerna i Kapadokien, där sagolika klippor och underjordiska städer lockar besökare från hela världen. De turkiska kusterna erbjuder kristallklart vatten, stränder och pittoreska bukter, särskilt i områden som Antalya och Bodrum. Naturundren inkluderar Pamukkales vita kalkstensterrasser, där mineralrika källor forsar över terrasserna, och de stillsamma sjöarna i Anatoliens inland. För vandrings- och naturentusiaster finns Lykiska leden, en av Medelhavets mest berömda vandringsleder, medan Uludağ och Palandöken erbjuder fina möjligheter till skidåkning vintertid.

Turkiets rika historia och kultur speglas i dess arkitektur, musik och traditioner. Istanbul, landets största stad, är en livlig metropol där bysantinskt och osmanskt arv möter modern urban livsstil. Hagia Sofia, Blå moskén och Topkapipalatset vittnar om stadens långa och fascinerande historia. Stadsdelar som Sultanahmet och Balat erbjuder historisk charm, medan Beyoğlu och Karaköy är kända för konst, nattliv och trendiga caféer. Städer som Konya, med sitt andliga arv kopplat till sufismen och Rumi, samt Izmir, med sin avslappnade kustkultur, bidrar till landets kulturella mångfald. De antika städerna Efesos, Troja och Side är tydliga spår efter de civilisationer som format regionen.

Den turkiska kulturen är en rik blandning av influenser från anatoliska civilisationer, osmanskt arv, centraleuropeiska traditioner och Mellanösterns kultur. Den nationella identiteten är stark och präglad av värme och gästfrihet. Det turkiska köket är en upplevelse i sig, med rätter som kebab, meze, börek och baklava. Çay (te) och turkiskt kaffe spelar en central roll i sociala sammanhang, och landets matkultur är djupt förankrad i vardagslivet. Turkiska viner och olivoljor har fått ökat internationellt erkännande, och fotboll är en viktig del av landets passionerade kulturyttringar, med välkända klubbar som Fenerbahçe och Beşiktaş.

Populära destinationer inkluderar Kapadokien, känt för sina ballongfärder i gryningen, samt Antalya och Fethiye med sina stränder och antika ruiner. I nordöstra Turkiet imponerar de gröna bergen i Rize och Artvin, medan den historiska regionen Kappadokien och de ruinfyllda landskapen kring Ani vid gränsen till Armenien berättar om landets mångskiftande förflutna. Ankara erbjuder museer och moderna stadsdelar, medan Mardin fascinerar med sina sandstenshus och mix av kulturer. För den äventyrslystne finns möjligheter till dykning i Kaş, vandring i Pontiska bergen och bergsbestigning vid Ararat.

Med sin blandning av historiskt arv, natursköna landskap och en varm, gästvänlig befolkning är Turkiet en destination som erbjuder något för alla. Oavsett om du söker kultur, äventyr, avkoppling eller gastronomi är Turkiet ett land som bjuder på oförglömliga upplevelser.

Turkiet har ett varierande klimat beroende på region. Medelhavskusten har heta, torra somrar och milda vintrar, medan inlandet i Centralanatolien har kallare vintrar och varma somrar. Svarta havets kust präglas av ett fuktigare och mildare klimat året runt.

Turkiets historia

Förhistorisk Tid och Tidiga Civilisationer

Före de stora rikenas uppkomst beboddes dagens Turkiet av ett stort antal anatoliska kulturer, inklusive hattier, hettiter, frygier, urartéer och luvier. Dessa samhällen levde av jordbruk, handel och hantverk och utvecklade avancerade religiösa och politiska strukturer. I östra Anatolien blomstrade urartéernas rike, medan centrala Anatolien dominerades av hettiterna, som grundade ett av forntidens mäktigaste imperier. Vid kusterna uppstod grekiska stadsstater som Miletos och Efesos, vilka bidrog starkt till regionens kulturella utveckling.

Romersk och Bysantinsk Period (ca 200 f.Kr.–1453)

Med romarrikets expansion blev Anatolien ett av imperiets viktigaste områden. När romarriket delades år 395 blev Konstantinopel (dagens Istanbul) huvudstad i det östromerska riket, senare känt som Bysans. Under mer än tusen år var riket en central aktör i Europas och Mellanösterns historia, känd för sin kristna kultur, sina monumentala byggnader som Hagia Sofia och sitt rika intellektuella liv. Bysans utsattes för invasioner och religiösa konflikter, men förblev ett mäktigt rike fram till 1400-talet.

Seljuker och Osmanska Rikets Uppkomst (1000–1453)

Under 1000-talet började turkiska seldjuker slå sig ner i Anatolien efter slaget vid Manzikert 1071. De etablerade sultanatet Rum, som blev en viktig politisk och kulturell kraft. Efter seldjukernas nedgång växte flera turkiska beyliker fram, varav en – Osmanska beyliket – gradvis expanderade. På 1300-talet började osmannerna erövra stora delar av Balkan och Anatolien. År 1453 intog sultan Mehmed II Konstantinopel, vilket markerade slutet för det bysantinska riket och början på en ny epok.

Osmanska Rikets Guldålder och Expansion (1453–1600-talet)

Under 1400- och 1500-talet blev Osmanska riket en global stormakt som sträckte sig över tre kontinenter. Under sultanerna Suleiman den store och Selim I upplevde riket sin största militäriska, ekonomiska och kulturella blomstring. Handelsvägar, konst, arkitektur och vetenskap utvecklades kraftigt. Riket präglades av religiös och etnisk mångfald, med muslimska, kristna och judiska samhällen som levde under det så kallade millet-systemet.

Stagnation och Reformförsök (1600–1800-talet)

Efter århundraden av expansion började riket möta militär och ekonomisk konkurrens från Europa. Korruption, interna strider och teknologiskt eftersläp ledde till stagnation. Under 1800-talet genomfördes Tanzimat-reformerna, som syftade till att modernisera administrationen, stärka rättssystemet och förbättra utbildningen. Trots reformerna fortsatte riket att försvagas, och nationalistiska rörelser växte fram på Balkan och i Mellanöstern.

Första Världskriget och Rikets Fall (1914–1922)

Osmanska riket gick in i första världskriget på centralmakternas sida. Efter krigets slut föll riket samman och de allierade makterna planerade att dela upp Anatolien. Detta ledde till det turkiska självständighetskriget under ledning av Mustafa Kemal Atatürk. Efter flera viktiga militära segrar säkrades landets territoriella integritet.

Republiken Turkiet Grundas (1923–1950)

Den 29 oktober 1923 utropades Republiken Turkiet med Atatürk som dess första president. Han genomförde omfattande reformer för att modernisera landet: införande av ett sekulärt rättssystem, alfabetreform, jämställdhetsreformer, industrialisering och etablering av en modern statlig förvaltning. Ankara utsågs till ny huvudstad.

Flernivådemokrati, Militärkupper och Modernisering (1950–2000)

På 1950-talet infördes flerpartisystem och demokratiska val. Perioden präglades av snabb ekonomisk utveckling, men också återkommande politisk instabilitet. Turkiet upplevde militärkupper 1960, 1971 och 1980, då militären tillfälligt tog över makten för att ”stabilisera” det politiska läget. Samtidigt växte landet ekonomiskt och urbaniserades snabbt.

2000-talet och Nutid

Sedan början av 2000-talet har Turkiet genomgått stora ekonomiska förändringar och moderniseringar. Landet har stärkt sin industri, export och turism och blivit en betydande regional aktör. Samtidigt har politiska spänningar, sociala utmaningar, migration och ekonomiska svårigheter påverkat samhällsutvecklingen. President Recep Tayyip Erdoğan och hans parti AKP har dominerat politiken sedan 2000-talet, med både stöd och kritik för sina reformer och sin styrstil.

Idag är Turkiet en av Mellanösterns och Europas viktigaste ekonomier och ett kulturellt nav med djupa historiska rötter. Landet fortsätter att spela en central roll på den globala scenen, känt för sin rika kultur, mångfacetterade identitet och strategiska position mellan två världsdelar.

Politik och samhälle i Turkiet

Politisk struktur och styrelseskick

Turkiet är en republik med ett presidentstyrt system där makten är uppdelad mellan den verkställande, lagstiftande och dömande grenen. Den moderna turkiska konstitutionen antogs 1982 och har ändrats flera gånger, särskilt genom reformer under 2000-talet som stärkte presidentens befogenheter.

Presidenten är både statschef och regeringschef och har omfattande exekutiva befogenheter, inklusive att utse ministrar, utfärda dekret och leda utrikespolitiken. Parlamentet, Türkiye Büyük Millet Meclisi, är landets lagstiftande församling och består av ett enkammarsystem med folkvalda ledamöter. Parlamentet ansvarar för att stifta lagar, godkänna budgeten och utöva demokratisk kontroll över regeringen.

Den politiska scenen domineras av flera stora partier, där främst AKP, CHP, MHP och HDP (numera YSP) spelar centrala roller. Den politiska miljön är dynamisk men präglas också av djupa ideologiska skiljelinjer.

Rättssystem och demokrati

Det turkiska rättssystemet bygger på en civilrättslig tradition och ska enligt konstitutionen vara oberoende. Högsta domstolen, Konstitutionsdomstolen och andra domstolar ansvarar för rättskipning och tolkning av lagar. Trots detta har rättsväsendet ofta kritiserats för politisk påverkan, särskilt under perioder av politisk polarisering.

Sedan införandet av flerpartisystemet 1950 har Turkiet genomgått både demokratiska framsteg och bakslag. Militärkupperna under 1900-talet påverkade demokratin negativt, men civilt styre har återetablerats varje gång. Val hålls regelbundet, och valdeltagandet är högt, även om frågor om pressfrihet, rättssäkerhet och institutionellt oberoende fortfarande är aktuella.

Ekonomi och samhällsutveckling

Turkiet har en av regionens största ekonomier, med en diversifierad bas bestående av industri, jordbruk, turism och tjänster. Landet är en av världens ledande producenter av textilier, fordon, livsmedel och byggmaterial. Dessutom har Turkiet betydande naturresurser, inklusive krom, bor och energipotential genom vattenkraft och nyutvecklade gasfält i Svarta havet.

Trots stark ekonomisk tillväxt under 2000-talet har landet mött utmaningar såsom inflation, valutafall och arbetslöshet. Regeringen genomför reformer för att stärka stabiliteten, öka exporten och stimulera innovation, men sociala och ekonomiska skillnader kvarstår mellan stad och landsbygd.

Social struktur och välfärd

Turkiet har ett omfattande socialt välfärdssystem som inkluderar offentlig sjukvård, utbildning och sociala tjänster. Välfärdens kvalitet varierar dock mellan regioner, där västra Turkiet generellt har bättre tillgång till resurser än östra delarna.

Utbildningssystemet spelar en central roll i landets utveckling, med universitet som Middle East Technical University (METU) och Boğaziçi University som framstående institutioner inom forskning och innovation. Samtidigt står landet inför utmaningar kopplade till arbetslöshet, urbanisering och ojämlikhet.

Utrikespolitik och internationella relationer

Turkiet bedriver en aktiv utrikespolitik och betraktas som en strategisk aktör tack vare sitt geografiska läge mellan Europa, Mellanöstern och Centralasien. Landet är medlem i NATO och har en långvarig ansökningsprocess till EU, vilket har format många av dess politiska och ekonomiska reformer.

Turkiet har nära samarbeten med länder i regionen, inklusive Azerbajdzjan, Qatar och Centralasiens turkiska republiker. Relationerna med USA och EU är viktiga men ibland komplexa, särskilt gällande säkerhetspolitik och handel. Samtidigt har Turkiet fördjupat samarbetet med länder som Ryssland och Kina inom energi, handel och regionala frågor.

Landet är också aktivt i internationella freds- och biståndsinsatser och strävar efter att balansera sina globala partnerskap med sina nationella intressen. Dess utrikespolitik präglas av ambitionen att stärka sin roll som regional ledare och global aktör.

Turkiet fortsätter att utveckla sin politiska och ekonomiska roll samtidigt som det hanterar interna utmaningar och en föränderlig internationell omvärld. Landets rika kultur, strategiska betydelse och dynamiska samhälle gör det till en central aktör på den globala scenen.

Kultur i Turkiet

Turkiet har en rik och mångfacetterad kultur som speglar dess unika position mellan Europa och Asien. Landets historia, som sträcker sig från det bysantinska och osmanska riket till dagens moderna republik, har skapat en kulturell mosaik där tradition och nutid möts. Konst, litteratur, musik, dans och gastronomi spelar alla centrala roller i den turkiska identiteten, och landets livliga folkliga traditioner fortsätter att forma vardagslivet.

Litteratur och Konst

Turkiet har en lång litterär tradition som sträcker sig tillbaka till både osmansk poesi och anatoliska folkberättelser. Bland de mest kända författarna finns Orhan Pamuk, Nobelpristagare i litteratur, som utforskar identitet, historia och kulturkrockar i sina romaner. Andra betydande författare är Yaşar Kemal, känd för sina episk-realistiska verk, och Elif Shafak, vars romaner har nått internationell popularitet.

Konstscenen i Turkiet är lika varierad. Istanbul, landets kulturella centrum, är hem för otaliga gallerier, museer och moderna konstutställningar. Samtidigt lever traditionell konst vidare, såsom calligrafi, keramik, mattvävning och mosaik. De turkiska mattorna, kända för sina komplexa mönster, är en av landets mest ikoniska hantverkstraditioner.

Musik och Dans: Mellan Öst och Väst

Turkisk musik är ett uttryck för landets geografiska och historiska mångfald. Turkisk klassisk musik, med rötter i det osmanska hovet, kännetecknas av unika skalor och ornamenterade melodier. Folkmusik (Türk Halk Müziği) varierar mellan regioner och använder traditionella instrument som saz och ney.

Dans är en lika viktig del av kulturen. Den sufiska virveldansen, förknippad med Mevlevi-orden, är ett spirituellt uttryck som blivit världsberömt. I många regioner lever traditionella danser kvar, såsom halay, zeybek och horon, som ofta framförs under bröllop och festivaler.

Turkiet har även en modern musikscen där pop, rock och elektronisk musik blomstrar i storstäderna.

Gastronomi: Från Meze till Baklava

Det turkiska köket är ett av världens mest mångsidiga, präglat av osmanska traditioner och regionala variationer. Måltider är viktiga sociala stunder och ofta uppbyggda kring många smakrika rätter.

Några av de mest ikoniska inslagen inkluderar:

Meze – små förrätter, ofta serverade med bröd
Kebaber – varierande grillrätter från olika regioner
Dolma – vinblad eller grönsaker fyllda med ris och kryddor
Lahmacun – tunn pizza med kryddad köttfärs
Simit – sesamring, populär som frukost eller snacks
Baklava – sött bakverk med nötter och sirap
Turkiskt te och turkiskt kaffe, centrala i den dagliga kulturen

Det turkiska köket varierar mellan kuststädernas fiskrätter, sydöstra Anatoliens kryddstarka specialiteter och Centraleanatoliens rustika husmanskost.

Sport: Passion och Sammanhållning

Fotboll är Turkiets mest älskade sport och engagerar människor över hela landet. Storklubbar som Galatasaray, Fenerbahçe och Beşiktaş har enorma supporterskaror, och deras möten är bland de mest intensiva derbyna i Europa.

Turkiet har också en stark tradition inom sporter som brottning (yağlı güreş), basket, volleyboll och viktlyftning. Traditionell oljebrottning, som firas under Kırkpınar-festivalen, är en av världens äldsta sportevenemang.

Festivaler och Traditioner

Turkiet firar en rad kulturella och religiösa högtider som speglar landets mångfald. Bland de viktigaste traditionerna finns:

Ramadan och Eid-högtiderna, med gemenskap och gästfrihet i centrum
Nevruz, vårens högtid med rötter i centralasiatiska traditioner
Istanbul Film Festival och Istanbul Biennial, kulturella höjdpunkter
Sufi-festivalen i Konya, till minne av poeten Rumi

Lokala festivaler, marknader och folkfester speglar regionernas unika identiteter och skapar en stark känsla av kulturell kontinuitet.

Mat i Turkiet

Turkiets kök är en spegling av landets långa historia, mångskiftande geografi och rika kulturella arv. Det turkiska köket kombinerar influenser från Mellanöstern, Centralasien, Medelhavet och Balkan, vilket har skapat en kulinarisk tradition som är både varierad och harmonisk. Råvarornas kvalitet står i centrum, och maten tillagas ofta med enkelhet för att framhäva de naturliga smakerna.
Köket bygger på en balanserad blandning av grönsaker, baljväxter, spannmål och kött, särskilt lamm och kyckling. Smakerna formas av aromatiska kryddor som paprika, sumak, mynta och kummin, som alla bidrar med djup utan att dominera. Meze-borden bjuder på små rätter med olika texturer och smaker, från krämiga röror till friska sallader och grillade specialiteter.
Från saftiga kebaber och långkokta grytor till fyllda dolma och söta desserter som baklava och lokum erbjuder det turkiska köket en rik smakupplevelse som speglar landets kulturella mångfald och gastronomiska stolthet.

Kebab

Kebab är Turkiets mest kända maträtt och finns i många olika varianter, både grillade och ugnsbakade. Den mest klassiska formen är şiş kebab, där små köttbitar, ofta lamm eller nötkött, träs på spett och grillas över öppen eld. Andra populära varianter inkluderar döner kebab, tunt skivat kött som roteras på en vertikal spettgrill, och adana kebab, kryddstark malet lammkött från sydöstra Anatolien. Kebab serveras ofta med ris, bulgur, grönsaker och bröd, samt med yoghurt- eller tomatsåser. Kebab är inte bara en vardagsrätt utan också festmat, och varje region har sina egna kryddblandningar och tillagningssätt. Den kombinerar enkla ingredienser med rika smaker, vilket gör den älskad både i Turkiet och internationellt.

Dolma

Dolma är fyllda grönsaker eller vinblad, och namnet betyder ”fylld” på turkiska. Den klassiska varianten är yaprak sarma, där vinblad fylls med ris, kryddor, örter och ibland kött. Andra populära dolma-sorter inkluderar fyllda paprikor, zucchini, aubergine och tomater. Kryddningen varierar mellan regioner men innehåller ofta lök, mynta, dill och paprika, vilket ger rätterna en balanserad och aromatisk smak. Dolma kan serveras som förrätt, sidorätt eller huvudrätt och äts ofta med yoghurt. Den har gamla anor, med ursprung i det osmanska köket, och är en symbol för turkisk husmanskost som kombinerar färska råvaror, kreativa fyllningar och mångsidiga smaker.

Meze

Meze är ett urval av små rätter som ofta delas vid måltiden och fungerar som förrätter eller tilltugg till dryck. Typiska mezer inkluderar hummus, babagannush, cacık (yoghurt med gurka och vitlök), fyllda vinblad och olika oliver. Meze är en social rätt, där familj och vänner samlas runt bordet för att smaka och dela. Rätterna varierar regionalt, med medelhavs- och östliga smaker som präglar ingredienser och kryddor. Meze visar Turkiets kulinariska mångfald och kombinerar färska grönsaker, örter och baljväxter på kreativa sätt. Dessa små rätter är inte bara smakrika utan också ett uttryck för gästfrihet och tradition, och de är en självklar del av turkiska festmåltider.

Baklava

Baklava är en av Turkiets mest kända desserter och består av tunna lager filodeg fyllda med hackade nötter, som valnöt, pistage eller hasselnöt, och sötas med sirap eller honung. Rätten har sitt ursprung i det osmanska köket och är idag en symbol för turkisk mattradition. Baklava kan serveras i små bitar, ofta som avslutning på en måltid tillsammans med turkiskt kaffe eller te. Dess spröda textur, kombinerad med sötma och nötighet, ger en unik smakupplevelse. Varje region har sin egen variant, med olika nötblandningar och kryddor som kanel eller nejlika. Baklava är både vardagslyx och festmat och representerar Turkiets långa kulinariska arv.

Drycker i Turkiet

Turkiskt kaffe (Türk kahvesi)

Turkiskt kaffe är en av Turkiets mest ikoniska drycker och har anor som går tillbaka till 1500-talet. Det är fintmalet kaffe som kokas långsamt i en liten kopparkanna, kallad cezve, tillsammans med vatten och ofta socker. Drycken serveras stark, fyllig och med ett tjockt skum på toppen, och sedimentet från kaffet sjunker till botten av koppen. Turkiskt kaffe är mer än en dryck – det är en social ritual, ofta serverad med små sötsaker som lokum (turkiskt godis) och en stund för samtal. Traditionen med att spå i kaffets sump är också en del av kulturarvet.

Te (Çay)

Te är Turkiets mest konsumerade vardagsdryck och dricks i små tulpanformade glas. Turkiskt te är starkt och ofta serverat utan mjölk, men med socker efter smak. Teodlingen sker främst i Rize vid Svarta havets kust, där klimatet är perfekt för odling. Te är en central del av socialt liv – från familjemiddagar till affärsmöten – och tehus (çay bahçesi) finns över hela landet. Att bjuda på te är en symbol för gästfrihet, och det är vanligt att dricka flera koppar varje dag.

Ayran

Ayran är en traditionell turkisk yoghurtbaserad dryck som blandas med vatten och lite salt. Den är svalkande och uppfriskande, särskilt under varma sommardagar, och serveras ofta tillsammans med grillad mat, kebab eller meze. Ayran är känd för sin friska, lätta smak och sina hälsosamma egenskaper, tack vare probiotika från yoghurten. Drycken är populär i hela Turkiet och en viktig del av både vardagsmåltider och festmåltider.

Raki

Raki kallas ofta för Turkiets nationaldryck och är en anisbaserad sprit som traditionellt dricks med vatten, vilket ger drycken en mjölkvit färg. Den serveras ofta som aperitif tillsammans med meze och kallskuret. Raki är starkt kopplad till sociala sammanhang och festliga måltider, där vänner och familj samlas runt bordet. Drycken har djupa kulturella rötter och kallas ibland för “lejonmjölk” på grund av sin vita färg när den blandas med vatten.

.

Faktaruta om Turkiet

Geografi och klimat

Yta 779 452 km2 (2025) Tid svensk + 1 timme Angränsande land/länder Grekland, Bulgarien, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan (exklaven Nachitjevan), Iran, Irak, Syrien Huvudstad med antal invånare Ankara ca 5,6 miljoner (folkräkning 2020) Övriga större städer Istanbul 15 677 000 (2018), Izmir 4 320 000 (2018), Bursa 2 994 000 (2018), Antalya 2 426 000 (2018) Högsta berg Ararat (5 137 m ö h) Viktiga floder Eufrat, Tigris, Kızılırmak, Büyük Menderes, Sakarya

Befolkning och språk

Antal invånare: 85 518 661 (2024)
Antal invånare per kvadratkilometer: 110 (2022)
Andel invånare i städerna: 78 procent (2024)
Nativitet/födelsetal: 11,2 per 1000 invånare (2023)
Mortalitet/dödstal: 6,2 per 1000 invånare (2023)
Fertilitetsgrad: 1,5 födda barn per kvinna (2023)
Befolkningstillväxt: 0,2 procent (2024)
Förväntad livslängd: 77 år (2023)
Förväntad livslängd för kvinnor: 80 år (2023)
Förväntad livslängd för män: 75 år (2023)
Andel kvinnor: 50,1 procent (2024)

Ekonomi

BNP per invånare 15 473 US dollar (2024) BNP-tillväxt 3,2 procent (2024) Total BNP 1 323 255 miljoner US dollar (2024) Jordbrukets andel av BNP 5,6 procent (2024) Industrins andel av BNP 25,9 procent (2024) Servicesektorns andel av BNP 56,8 procent (2024) Inflation 58,5 procent (2024) Statsskulden i andel av BNP 26,0 procent (2024) Utlandsskuld 499 842 miljoner US dollar (2023) Valuta lira

Vanliga frågor och svar om Turkiet

Var ligger Turkiet?

Turkiet ligger i både Europa och Asien, med majoriteten av landet på den asiatiska halvön Anatolien och en mindre del i sydöstra Europa, kallad Thrakien. Landet gränsar till åtta länder, bland annat Grekland, Bulgarien, Georgien, Armenien, Iran, Irak och Syrien. Turkiet har kuster mot Medelhavet, Egeiska havet och Svarta havet.

Vad är huvudstaden i Turkiet?

Huvudstaden i Turkiet är Ankara, som är landets politiska centrum. Den största och mest kända staden är Istanbul, som är kulturellt och ekonomiskt centrum samt en historiskt viktig stad som sträcker sig över två kontinenter.

Vilket språk talas i Turkiet?

Det officiella språket i Turkiet är turkiska. I vissa regioner talas också minoritetsspråk som kurdiska, arabiska och olika dialekter. Engelska används ofta inom turism och affärsvärlden, särskilt i större städer.

Vad är typisk mat i Turkiet?

Turkiskt kök är mycket varierat och inkluderar rätter som kebab, dolma (fyllda grönsaker), meze (smårätter), baklava och lokum. Te och turkiskt kaffe är centrala drycker i vardagen, och maten präglas av färska råvaror, ört- och kryddrika smaker samt regionala variationer.

Vilka turistmål är populära i Turkiet?

Några av de mest besökta platserna är:

Istanbul – Hagia Sofia, Blå moskén, Grand Bazaar
Kapadokien – klippformationer och luftballongturer
Antalya och Bodrum – Medelhavets stränder och semesterorter
Pamukkale – kalkstensterrasser och varma källor
Ephesos – antika ruiner från romartiden

Turkiet - en underbar upplevelse

Upplev Turkiet

Turkiet är känt för sina dramatiska landskap, sin unika position mellan Europa och Asien och sitt rika, mångtusenåriga kulturarv. Ett land där modern utveckling möter historiska traditioner, och där varje region bär på sin egen rytm och färgstarka identitet!